Public service
Skattefinansierade public service-bolag med lagstadgade krav på saklighet och opartiskhet.
Svenska nyheter.
Jämförda sida vid sida.
Vi granskar hur svenska medier rapporterar samma nyheter: när de publicerar, vilka verifierade uppgifter de tar med och hur personer och händelser beskrivs. Varje slutsats ska gå att följa tillbaka till originalartikeln.
Underlaget granskas före första värdet
Inget riktningsvärde publiceras ännu. Femton jämförbara nyhetshändelser är nu kodade. Första värdet publiceras när kodschemats händelsepoäng och jämförbara räckviddsvikter också är färdiggranskade som tillsammans omfattar minst sex redaktioner och både public service och massmedia. Nyheter, opinion och citat hålls isär.
Den färdiga huvudmätaren ska visa ett räckviddsviktat genomslagsindex. Publikdata hämtas från oberoende räckviddsmätningar. Vikten dämpas med kvadratroten och en redaktion får aldrig mer än 15 procent av totalen.
Källa för publikdata: Mediemyndigheten →Aktiveras när jämförbar räckviddsdata och tillräckligt många gemensamma nyhetshändelser finns.
Varje redaktion väger lika. Resultatet blir ett kontrollmått för att visa om publikvikten förändrar slutsatsen.
Minst sex redaktioner och båda mediegrupperna måste ingå innan riktningen publiceras.
Extra artiklar ger inte extra röster. TT-kopior kodas som återpubliceringar och mediekoncerner får ett gemensamt tak.
händelsevärde → redaktionsindex → genomslagsindexVarje gemensam händelse kodas för urval, verifierbara uppgifter, publiceringstid, språk och inramning. En redaktion får ett bidrag per händelse. Resultatet publiceras först när minst tio händelser, minst sex redaktioner och båda mediegrupperna ingår.
Grupperna beskriver finansiering och marknadsposition. De är inte ett kvalitetsbetyg och avgör inte var ett medium hamnar på vänster–höger-skalan. Opinions- och nyhetsmaterial kodas separat.
Skattefinansierade public service-bolag med lagstadgade krav på saklighet och opartiskhet.
Breda dagstidningar, nyhetskanaler och nyhetstjänster med stora nationella eller regionala publiker.
Detta är startvärden som kan räknas utan att tolka enskilda artiklar. Politiska profiluppgifter nedan är mediernas egna beteckningar för ledar- eller opinionsmaterial. De är inte ett betyg på nyhetsredaktionen.
Fördelningen visar vilka källor som bevakas, inte deras genomslag eller politiska riktning.
Gäller uttryckligen ledarsida eller mediets egen profil. Nyhetsrapportering mäts separat över tid.
Första slutsatsen: de bevakade massmedierna rymmer både uttalat vänster- och högerprofilerat opinionsmaterial. Det finns ännu inget tillräckligt artikelunderlag för att säga åt vilket håll den samlade nyhetsrapporteringen lutar.
Fyra huvudredaktioner rapporterade om lördagens landsomfattande demonstrationer. SVT publicerade en egen översikt medan DN, TV4 och SvD först återgav samma TT-material. Senare uppföljningar hos SVT och SvD visade 320 000 deltagare enligt franska inrikesministeriet och sammandrabbningar efter i huvudsak fredliga marscher.
DN, TV4 och SvD:s första notiser bygger på samma TT-text. Den senare deltagarsiffran 320 000 hos SVT och formuleringen ”över 300 000” hos SvD härrör från den franska myndighetsräkningen och räknas därför som en gemensam grunduppgift.
De tidiga TT-versionerna leder med säkerhetsåtgärderna i Paris. SVT:s liverapport och SvD:s bildfördjupning tillför utfallet och skiljer de breda demonstrationerna från sammandrabbningar och våldshändelser efter eller vid sidan av marscherna.
Sex huvudredaktioner rapporterade om demonstrationen utanför Spaniens transportministerium efter tågolyckan den 28 oktober. Omni kodas separat som aggregator.
TV4 tillskriver uppgiften om högerextrema deltagare till Reuters. Omni hänvisar till SVT men sammanfattar samtidigt Reuters och Aftonbladet. SVT:s korta natttext använder inte själv etiketten. Därför kodas ordet per publicering och med källhänvisningen bevarad.
Aftonbladet leder med ordningsläget, SVT med protesten, SR och SvD med den politiska följden och TV4 med både valpåverkan och deltagarnas etikettering. Uppgifter om antalet deltagare varierar mellan omkring 500, fler än 1 000 och ”hundratals”.
Aftonbladet, Expressen och Sveriges Radio rapporterade inför samma utvisning natten mot den 28 oktober. SVT följde upp efter verkställigheten. Riks redovisas separat som kontrastkälla.
Aftonbladet, SR och SVT bygger berättelsen kring två namngivna 22-åringar. Expressen fokuserar gruppen, säkerhetsupplägget och migrationsärendenas bakgrund. SVT tillför verifieringen att utvisningen genomfördes.
Aftonbladet, SR och SVT använder varianter av ”tonårsutvisning”. Uttrycket sparas tillsammans med den publicerade åldern 22 år och kodas som ett rättsligt-politiskt begrepp, inte som att personerna är tonåringar.
När SVT-programmet ”Invandrare för svenskar” kritiserades för att ha bjudit in Nick Alinia beskrev redaktionerna samma person med påtagligt olika styrka. Jämförelsen gäller publiceringarna den 3–9 juni 2026 och skiljer redaktionernas egna ord från citat, TT-material och uppgifter hämtade från Expo.
SvD och Aftonbladet väljer främst rollordet ”högerdebattör”. SR använder ”högeraktivist”. SVT går längre med ”ytterhögeraktivist”, medan TV4 använder ”högerextrem aktivist”. Skillnaden ligger i redaktionens val av huvudetikett, även när sakuppgifterna delvis kommer från samma källor.
Expo är en central bakgrundskälla i flera artiklar, TT-material återpubliceras och Omnis text sammanfattar andra medier. Jämförelsen mäter hur redaktionerna presenterar personen – den avgör inte genom omröstning vilken etikett som är sann.
Efter attacken mot ett antifascistiskt möte i Gubbängen den 24 april 2024 beskrev redaktionerna samma person med olika yrkes- och politiska etiketter. Jämförelsen håller isär nyhetsrapportering, opinionsmaterial, TT-kopior och Omnis sammanfattning av en DN-intervju.
SVT väljer journalist och debattör utan vänsteretikett. TT kombinerar journalist och aktivist och ger historisk AFA-bakgrund. Omni sätter ”vänsteraktivist” direkt i presentationen. Skillnaden gäller både etikettens styrka och var bakgrunden placeras.
TT:s text anger både den historiska AFA-kopplingen och att Wåg lämnade nätverket samt tagit avstånd från våld. Sajten kodar därför inte en 1990-talskoppling som automatiskt bevis för en nutida organisationsroll.
Fyra huvudredaktioner har rapporterat om domen. Jämförelsen kompletteras med deras tidigare publiceringar för att visa vilka uppgifter som faktiskt har redovisats över tid – inte bara vad som ryms i en enskild rubrik.
SVT:s domsartikel beskriver honom som dansk. Riks gör just den formuleringen till sin nyhetsvinkel och preciserar, med hänvisning till danska TV 2, att han kom från Kongo som spädbarn och är dansk medborgare.
Det vore missvisande att säga att SVT dolt tidigare brottslighet eller utländskt ursprung helt. Uppgifterna fanns i en separat, detaljerad artikel i juli. Den relevanta skillnaden är placering och upprepning: bakgrunden saknas i själva domsartikeln.
Fyra huvudredaktioner har kodats om knivmordet vid Bellevuetorget i Malmö. Jämförelsen följer när offret får namn och bild, hur den misstänkte beskrivs och vilka uppgifter som kommer från familjen, mediernas källor respektive åklagaren.
SVT, SR och TV4/TT beskriver henne genom kön, ålder, plats och yrkesroll. Aftonbladet publicerar namn och porträtt och låter familjens beskrivning dominera. Familjen har uttryckligen godkänt namn- och bildpubliceringen.
Samtliga beskriver honom som en man i 50-årsåldern. Ingen publicerar namn, porträtt, nationalitet, etnicitet eller motiv. Åklagaren har bekräftat knivvåld och att personerna var bekanta, men motivet är ännu inte offentliggjort.
Fem svenska redaktioner har kodats från den 29 september till den 13 oktober. Jämförelsen följer hur rubriker och aktörsbeskrivningar förändras när ett elevlett missnöje växer, fler grupper ansluter och våldet tilltar.
”Skolprotester”, ”elevprotester” och ”studentprotester” dominerar även när texterna beskriver bränder, skadegörelse, sammandrabbningar, vuxna deltagare och våldsamma utomstående. Aftonbladet går först över till det bredare ”protesterna” och använder den 13 oktober rubrikordet ”tumult”, samtidigt som notisen skiljer våldsamma personer som blandat sig med demonstranterna från protestens 160 000 deltagare.
Myndighetsuppgiften att 87 procent av de gripna var minderåriga och de många blockerade skolorna stödjer elevramen i den första fasen. Senare rapportering beskriver också fackförbund, politiska partier, vuxna demonstranter och våldsamma utomstående. Därför följs både den ursprungliga elevrörelsen och de grupper som därefter ansluter eller använder protesterna som arena.
Inför valet 2026 porträtterade tre huvudredaktioner Örebropartiets försök att nå riksdagen genom tolvprocentsregeln. Samma satsning presenterades genom personens tonläge, kontroverser eller populistiska genomslag.
Huvudmedierna förankrar porträtten i Allards konfliktstil och använder ”hätsk”, ”kontroversiell” eller ”populist”. Kontrastartikeln leder i stället med mätresultatet. Det är en skillnad i redaktionell ingång, inte ett automatiskt vänster–höger-värde.
”Bakvägen” förekommer hos både TV4 och Aftonbladet och klarar därför kandidatgränsen. Ordet beskriver tolvprocentsregeln men kan samtidigt rama in en grundlagsenlig väg som ovanlig eller mindre legitim. ”Kontroversiell” finns redan i den fasta bevakningen.
När det blev känt att Chang Frick hade betalat tillståndsavgiften för Rasmus Paludans koranbränning beskrev redaktionerna samma person med tydligt olika rollord. Jämförelsen gäller nyhetsrapporteringen om betalningen och skiljer redaktionella etiketter från citat och senare opinionsmaterial.
”Provokatör”, ”programledare”, ”kommentator” och ”journalist” styr läsarens första ram på olika sätt. Skillnaden är verifierbar, men säger inte ensam vilken rapportering som är mest korrekt.
Orden följs vidare som inramande rollord. Senare beteckningar som ”alternativmedieprofil” och ”högerpopulistisk debattör” hör till andra publiceringar och får inte räknas som om de användes i samma nyhet.
Efter en DN-intervju i februari 2024 rapporterade flera redaktioner om Magdalena Anderssons frågor kring Henrik Jönssons finansiering. Jämförelsen skiljer redaktionernas egna beskrivningar från Anderssons, hennes pressekreterares och Jönssons uttalanden.
Huvudredaktionerna använder främst ”ifrågasatte”, ”uttalande”, ”känga” och ”utspel”. Bulletin använder ”attack”. Det är en verifierbar skillnad i inramning, men den ensam avgör inte politisk riktning.
Ordet kommer från Anderssons pressekreterare och ska därför inte räknas som redaktionernas egen beskrivning av Jönsson. Detsamma gäller Jönssons formuleringar om misstänkliggörande och demokratisk skada.
Tre huvudredaktioner rapporterade den 14–16 oktober om samma protestvåg i Tirana. Sakuppgifterna överlappar, men rubriker och ingresser ger läsaren olika första ramar: politiska krav, studenternas roll eller våldet på gatorna.
Aftonbladets rubrik använder ”fullt kaos” och ”studentupplopp”. Omni sätter premiärministerns svar främst men använder ”kravaller” i ingressen. GP:s TT-rubrik väljer ”regeringsprotester” och placerar våldet i brödtexten.
Ordfamiljen förekommer redaktionellt hos både Aftonbladet och Omni och passerar därför kandidatgränsen. Den påverkar inte indexet automatiskt. GP:s text är TT-material och Omni är en aggregator; källkedjorna räknas inte som tre oberoende faktaunderlag.
Fyra huvudredaktioner rapporterade om lördagens landsomfattande demonstrationer. Samma förlopp beskrevs som fortsatta studentprotester, en bred sammanslutning av flera grupper, våldsamma demonstrationer och massiva studentdemonstrationer.
Aftonbladet behåller studentprotest som övergripande ram. Omni använder samma deltagaretikett men balanserar våldet mot fredliga demonstrationer. SVT beskriver en bred koalition av samhällsgrupper. Expressen placerar våld och förstörelse först.
De verifierade källorna visar att lördagens mobilisering även omfattade fackförbund, bönder, klimataktivister och gula västar samt missnöje med levnadskostnader. Det belägger en bredare deltagar- och sakfrågebild, men inte slutsatser om deltagarnas etnicitet eller migrationsstatus.
SVT:s analys använder ”aldrig tidigare sett sådant våld” och skiljs från redaktionens nyhetsserie. Aftonbladet rubricerar ”Håller krismöte om våldsamma protesterna” och använder ”upprorsmakarna”.
Omni återger presidentens utpekande av ”radikalvänstern och kriminella”. Det kodas som tillskrivet uttalande, inte som Omnis fastslagna klassificering. SVT:s direktrapport redovisar samtidigt protestkrav, våldsamma upplopp och bemötandet från Mélenchon.
Fyra huvudredaktioner publicerade den 13 oktober om samma framträdande i Saint-Denis. Materialet visar hur en kort byrånotis, ett tv-klipp och ett eget reportage ger olika mycket plats åt protesternas våld, krav och deltagare.
Omni och Aftonbladet sammanfattar främst att Thunberg anslutit. TV4 publicerar ett längre klipp. SVT redovisar samtidigt våld mot polis och skolpersonal, polisvåld, skadeläge och ställer en direkt fråga om demonstrantvåldet är oundvikligt.
Aftonbladet hänvisar till Omni, som i sin tur hänvisar till AFP. SVT anger TT men har även egen intervju. Källkedjorna sparas så att återpublicering inte får extra vikt.
Tre redaktionella publiceringar om samma händelse har kodats. Polisens händelsenotis används som primär referens och räknas inte som en mediepublicering.
SvD och Aftonbladet beskrev skadorna som livshotande. SVT:s uppdatering klockan 00.59 sade att de inte var livshotande. Polisens senare notis angav livshotande skador. Skillnaden redovisas utan slutsats om orsaken.
Ingen av de tre publiceringarna namnger den misstänkte eller anger nationalitet, etnicitet, religion eller politisk koppling. Inget av bevakningsorden förekommer.
Tre publiceringar har kodats om utvecklingen efter dödsolyckan på riksväg 25 mellan Växjö och Alvesta. Uppgifterna gäller en pågående förundersökning.
Under dagen rapporterades att anhållandet hävts, att misstankarna kvarstår, att bussen enligt färdskrivaren höll laglig hastighet och att alkohol- och narkotikaprover var negativa.
Ingen av de tre redaktionerna namnger eller visar föraren. Nationalitet, etnicitet, religion och politisk koppling anges inte. Inget av bevakningsorden förekommer i det kodade materialet.
Personetiketter dokumenteras på profilsidan men påverkar inte längre mätaren för nyhetsrapporteringens riktning.
Händelsetröskeln är nådd, men mätaren står på 0 tills kodningen och de jämförbara publikvikterna har slutgranskats. Inget profilurval eller förinställd mediefärg används som ersättning.
Varje sida räknas separat och alltid med artikelns sammanhang. Pilarna betyder att orden jämförs, inte att grupperna eller begreppen är likvärdiga.
Även vardagliga ord kan ändra tonen. Därför sparas bland annat journalist, skribent, debattör, youtuber, aktivist, profil, attack, utspel, känga, slår tillbaka, ifrågasätter, anklagar, kritiserar, kaos och våldsam. De visas med materialtyp, avsändare och om ordet står i rubrik, redaktionell text eller citat.
Träffar räknas i redaktionell text och rubrik. Citat från intervjupersoner redovisas separat. Böjningar, sammansättningar och närliggande begrepp sparas tillsammans med artikelns sammanhang. Orden visar språkbruk; de ger inte automatiskt ett vänster–höger-värde.
En ledarsidas uttalade politiska färg är inte samma sak som nyhetsredaktionens observerade rapportering. Därför redovisas deklarerad profil och observerad tendens var för sig.
Nationalitet, namn och bild bedöms som publiceringsval – aldrig som bevis för politisk riktning i sig. Osäker kodning publiceras inte i totalsiffran. Rättelser och ändrade rubriker ska bevaras i historiken.